tisdag, augusti 15, 2006

Hej Uppsala!

Var är mina akademikervänner?, var min första tanke då jag klev av tåget.

Ingen välkomstceremoni. Inga heliumballonger.
Inte någon verkade ha saknat mig trots min över två veckor långa frånvaro.

Taxichauffören beskrev under färden från centralstationen till min lägenhet (kan man kalla 19 kvadratmeter för lägenhet?) på knackig svenska den markanta skillnaden mellan Teheran och Malung. Han drog även några norgevitsar utan poäng. Jag satt tyst, lyssnade, och kände mig grym i mina solglasögon. För en kort sekund trodde jag att han var min enda kompis.

Väl hemma förstod jag att iallafall mina blommor saknat mig. Garderobsblomman skrek att den ville duscha, bums!
Det är alltid något.

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

Det är inte bara dina blommor som saknar Dig vännen!

Ja jag lever, men båda mobilerna dog på Idre Fjäll igår.

16 augusti, 2006 16:22  
Blogger Hanna said...

Henik: Det var tråkigt att höra att dina mobiler gått ur tiden. Idre Fjäll måste annars anses vara en vacker plats att dö på.

16 augusti, 2006 17:19  
Blogger Neggot said...

Inte för att verka frågvis men vilken ÄR egentligen skillnaden mellan Teheran och Malung?

16 augusti, 2006 20:22  
Blogger Hanna said...

Neggot: Det bor fler människor i Teheran, men det bor fler rasister i Malung.

16 augusti, 2006 20:45  
Blogger Karolina Lassbo said...

Jag är också tillbaka i Uppsala nu! Det är inte många av mina kompisar som är här... Många har semester på annan ort eller jobbar på annan ort. Vi kan leka någon dag Hanna!

18 augusti, 2006 00:09  
Blogger Hanna said...

Absolut! Det finns så mycket vi måste prata om; höstmodet, utelivet, kaninhoppning och snygga miljöpartister.
Jag och Ida (N-B) har bestämt att vi tre (och ett gäng heta grabbar?) ska ha ett party i höst. Du kommer väl?

18 augusti, 2006 13:00  
Blogger Karolina Lassbo said...

Självklart kommer jag! Och maila mig om du vill luncha, fika eller dricka vin någon dag!

18 augusti, 2006 20:36  

Skicka en kommentar

<< Home