Taxichaufförens syster är smart
Älggasquen, Norrlands nation, 2006.
Nog för att sittningen hade tema Tyskland, men jag tror att Gustav rockar, inte gör Hitler-hälsning.
Taxichauffören var, då han insåg att jag målade naglarna, vänlig nog att påtala varje gupp i vägen under min och mina vänners färd mot fördrinken i lördags.
"Nu kommer det ett gupp igen", hojtade han och skrattade gott. "Min syster brukar sminka sig i bussen på väg till skolan".
"Din syster är smart", svarade jag.
Fördrink bjöds hos Staffan, där ett gäng killar i kostym samt några tjejer* valt att mötas inför den stundande sittningen. Hunden Morris fanns på plats och hans närvaro gjorde mig upprymd.
"Du är underbar", sa jag till honom.
Han tittade på mig med de oskyldiga ögonen hos en hund, viftade på svansen och dreglade lite.
"Jag älskar dig", fortsatte jag. "En dag när jag inte har klänning ska jag leka med dig!"
Morris verkade sugen på Torgny.
K med partyglaset. En trött Björn i bakgrunden.
Älggasquesittningen förflöt senare med förrätt, huvudrätt, efterrätt samt snapsvisor, tal och ett uppträdande av frivoltande Super Mario Bros-imitatörer. Arrangörerna skall ha tack för den ypperliga bordsplaceringen då jag enbart hade favoritmänniskor runt omkring mig.
Jag och Björn.
Malin och Jens.
Jag hann nästan dö av svält innan maten kom.
Gustav försökte äta servett.
Efter middagen förvandlades Gamla delen till ett fantastiskt disco. I Nya delen spelade Petter, vilket av osäkra källor sägs ha bidragit till en hätsk stämning och ett par misshandelsfall. Någon ramlade i spiraltrappan ner till Alternativkammaren, men det var inte jag.
Sammanfattningsvis; kvällen var fabulous, men i egenskap av skallskadad kändes det ändå helt okej att gå hem när klockan var slagen. Precis innan jag dansade ut genom portarna på Norrlands hann jag smaka Eugéne de Beauharnais gröna drink samt imponeras av hans medaljer, och kvällen blev därmed fulländad.
"Känner vi dom där?"
"Om vi gör såhär kanske ingen ser oss?"
Petter. Och en massa händer.
* = Hangarounds.
Nog för att sittningen hade tema Tyskland, men jag tror att Gustav rockar, inte gör Hitler-hälsning.
Taxichauffören var, då han insåg att jag målade naglarna, vänlig nog att påtala varje gupp i vägen under min och mina vänners färd mot fördrinken i lördags.
"Nu kommer det ett gupp igen", hojtade han och skrattade gott. "Min syster brukar sminka sig i bussen på väg till skolan".
"Din syster är smart", svarade jag.
Fördrink bjöds hos Staffan, där ett gäng killar i kostym samt några tjejer* valt att mötas inför den stundande sittningen. Hunden Morris fanns på plats och hans närvaro gjorde mig upprymd.
"Du är underbar", sa jag till honom.
Han tittade på mig med de oskyldiga ögonen hos en hund, viftade på svansen och dreglade lite.
"Jag älskar dig", fortsatte jag. "En dag när jag inte har klänning ska jag leka med dig!"
Morris verkade sugen på Torgny.
K med partyglaset. En trött Björn i bakgrunden.
Älggasquesittningen förflöt senare med förrätt, huvudrätt, efterrätt samt snapsvisor, tal och ett uppträdande av frivoltande Super Mario Bros-imitatörer. Arrangörerna skall ha tack för den ypperliga bordsplaceringen då jag enbart hade favoritmänniskor runt omkring mig.
Jag och Björn.
Malin och Jens.
Jag hann nästan dö av svält innan maten kom.
Gustav försökte äta servett.
Efter middagen förvandlades Gamla delen till ett fantastiskt disco. I Nya delen spelade Petter, vilket av osäkra källor sägs ha bidragit till en hätsk stämning och ett par misshandelsfall. Någon ramlade i spiraltrappan ner till Alternativkammaren, men det var inte jag.
Sammanfattningsvis; kvällen var fabulous, men i egenskap av skallskadad kändes det ändå helt okej att gå hem när klockan var slagen. Precis innan jag dansade ut genom portarna på Norrlands hann jag smaka Eugéne de Beauharnais gröna drink samt imponeras av hans medaljer, och kvällen blev därmed fulländad.
"Känner vi dom där?"
"Om vi gör såhär kanske ingen ser oss?"
Petter. Och en massa händer.
* = Hangarounds.
posted by Hanna at 23:34
2 Comments:
Kära tillika Charmerande Fröken Jemth
Man kan icke åminna sig att man bjöd Fröken å en grön drink? Kan det ha fallit sig så illa att man var allt för intoxikerad för att ha märkt detta?
Vidare kan avslöjas att man avslutade kvällen å Stipendienämndens så kallade kontor där man fingo tillse att Broder E tillika Spex icke gingo till de sälla jaktmarkerna. Detta då Broder E tillika Spex's alkoholintag under aftonen hade varit tämligen stort tillika ohälsosamt. Yttermera visso är man glad att man icke behövde städa Stipendienämndens så kallade kontor efteråt.
Eugéne de Beauharnais: Du kan skatta dig lycklig som slapp städa Stipendienämndens kontor. Det låter knappast som ett ärofyllt uppdrag, värdigt en man med medaljer.
Möjligen var du något berusad då vi träffades, klockan var mycket. Du bjöd mig att smaka din Gin & Tonic varpå jag euforiskt
utbrast "tjejdricka" och sög i mig en stor klunk.
Skicka en kommentar
<< Home