lördag, juli 11, 2009

Jag vet vad som finns att frukta

Jag och Egypten ar officiellt fardiga med varandra. Jag kommer aldrig aka hit igen.

Hogljudda, till synes ilskna, araber som ostrukturerat rorde sig in och ut pa den lilla lakarexpeditionen fick mig inte att grata mindre. Och som jag grat.

Jag hade gratit hejdlost sedan lakaren som undersokt mig pa hotellet (dar jag legat nerbaddad i jag-vet-inte-hur-manga-dar) forordat inlaggning pa sjukhus for intravenos behandling. Att bli inlagd pa afrikanskt sjukhus var inte nagot jag raknat med. Som sjukvardspersonal har man dessutom vett att vara radd. Jag vet vad som finns att frukta.

Kord till sjukhus i nagon slags ambulans och inslussad pa lakarexpeditionen satt jag alltsa livradd med handerna over magen och tararna rinnande nerfor ansiktet. Mitt pass togs ifran mig och avtal skulle signeras. Och sa mycket kan jag saga: Pa afrikanskt sjukhus blir man inte behandlad som Paris Hilton!

Jag blev slussad till ett undersokningsrum. Skoterskan i sloja (som jag precis sett arbeta orent utan handskar) pekade barskt pa en brits med blodstankta lakan. Bakom draperiet som skiljde rummet i tva delar lag en plagad egyptier och skrek pa hjalp vilket inte gjorde stamningen mindre kaotisk. En ond lakare kom in och gjorde sig lustig over det faktum att jag grat, varpa han undersokte mig och sedan i arrogant ton befallde mig att "cover" (Vad skulle jag "cover"? Jag drog Johans troja over huvudet i hopp om att slippa se elandet).

Efter blodprovtagning och nalsattning (som skedde med handskar efter hard patryckning fran min sida) tilldelads jag ett litet rum med galler for fonstren (i vilket Johan heroiskt sov en hel natt pa golvet for att vara hos mig). Kanslan av att sjuk vara utlamnad till vilt frammande manniskor med annat sprak och annan kultur onskar jag ingen annan. Min blodbana pumpades full av vatska och mediciner och efter ett dygn fick jag lamna sjukhuset.

De dagar jag har kvar har kommer, pa grund av min fortsatta medicinering, spenderas inomhus. I overmorgon gar det efterlangtade planet hem.

7 Comments:

Anonymous Anna said...

Men herregud vännen! Fattar inte riktigt vad du råkat ut för, men de låter ju jättehemskt... Sköt om dig nu och bli frisk snabbt! Kramar

11 juli, 2009 12:55  
Anonymous Elin said...

tänk att jag hitta hit..ännu en blogg att följa..=)..

usch va hemskt..lät inte kul...men tyvärr så blir många sjuka i Egypten och temperaturen är nog lite behagligare på vinterhalvåret då flest turister åker dit...vilka roliga bilder från midsommar!...haha speciellt när jag o ullis o jonas sjunger...fy fan va man ser ut..=)....kram från elin

11 juli, 2009 15:07  
Anonymous Anonym said...

Vad har hänt? Det låter fruktansvärt. maiz

12 juli, 2009 12:46  
Anonymous emelie said...

hannis då,,hur mår du anna ringde o berätta...är d bara spillror kvar?? puss o kram

13 juli, 2009 12:24  
Blogger CO said...

Lilla gumman! Det måste varit en rysare... Solsting? App? Colon irritabile eller hederlig vanlig matförgiftning?
Tycker synd om dig! Hoppas du slipper MRSA o VRE iaf!!!
Krya på dig och kram!

14 juli, 2009 20:09  
Blogger Hanna said...

Tack för alla omtänksamma kommentarer!

Jag vet inte riktigt vad som var mitt problem, om jag ska vara ärlig. Jag begärde ut journaler i efterhand men är rent ut sagt skitdålig på arabiska varför jag inte fattar ett dugg av dem. Ni med sjukvårdsutbildning kanske kan lista ut något om jag säger att jag fick följande mediciner intravenöst:

Ringer-Acetat
Glucos 5 %
Flagyl
Ciproxin
Perfalgan
Zantac
Primperan
Buscopan

Senare fick jag även Antenatal-kapsalar samt Flagyl och Ciproxin i tablettform.

CO: Jag fick gå och MRSA-odla mig innan jobbet i tisdags! Hoppas på ett negativt svar (vilket är positivt).

Elin: Du är ju jättefin på bilderna! Er sång var fabulous!

Kram allesammans!

15 juli, 2009 23:59  
Anonymous Andrea said...

Oj, ledsen att höra vad du råkat ut för. Kanske ett dåligt sjukhus?

Har själv blivit opererat i Egypten, för ett tag sedan, och det var inget att klaga på alls, faktiskt. Bra sjukhus och bra personal.

12 januari, 2010 17:40  

Skicka en kommentar

<< Home