En hyllning till hösten

I natt laddar jag hem Gala - Let A Boy Cry i alla tänkbara versioner och minns förra hösten.

Det är inte utan ett leende jag tänker på Jens och hans suveräna fester. Vi blev en gång bjudna på Extacyplagiat gjorda av laktos och tillsagda att aldrig underskatta placeboeffekten, bland annat.
Efterfesterna var givna på Studentvägen.



Ingen kom i tid till förfesterna
Minns du, Jessika Lundholm, hur vi brukade skämta om din, min och Jens bedrövliga tidsoptimism?
Ingen av oss kom någonsin i tid någonstans. Bestämde vi sju kom vi åtta, och så vidare.

Det var en fascinerande tid, en fascinerande höst, tillsammans med fascinerande människor.
Min önskan är att denna höst skall bli minst lika fascinerande som föregående.